Jupiter

Jupiter är en tvärrandig jätteplanet och den femte planeten i vårt solsystem. Den har en massa som är 2.5 gånger större än alla de tillsammans. Jupiter är vad som man brukar kalla en ’’gasjätte’’.Dess omloppstid runt solen är 11,87 år. Planetens rotationstid, d.v.s dess dygn är inte helt fix och bestämd. Men vi kan spalta upp dygnet I tre olika. I planetens inre har man uppmätt en rotations tid på 0,4135344 dagar ger 9 timmar 55 minuter och 29.37 sekunder. På högre höjd i atmosfären, på de delar vi kan observera optiskt från Jorden har man upp mätt en rotationstid på 0.41007 dagar vid ekvatorn, vilket blir 9 timmar 50 minuter och 30 sekunder. För att till slut, vid de högre breddgraderna, bli 0.41369942 dagar som I vanlig tidsform blir 9 timmar 55 minuter 43.63 sekunder.

Jupiter har en medeldistans från solen på 778,4 miljonet km.

Det som ser ut som ’’ytan’’ är i själva verket molntoppar högt upp i atmosfären. Vid dessa molntoppar är trycket ungefär detsamma som på jorden. Därför mäts gasjättarnas temperatur, diameter och liknande från just molntopparna. På grund av Jupiters snabba rotation är den 7% tjockare över ekvatorn än från pol till pol. Centrifugalkraften pressar ihop den. De diametermått man anger är som följer:

Diameter vid ekvatorn: 142 984 km

Diameter vid polerna: 133 708 km

Gasplaneterna har inga solida ytor. Man tror att Jupiter har en liten stenig kärna som är omsluten av flytande helium och metalliskt väte närmast att likna vid kvicksilver, som sedan i sin tur är omgivet av en 1000 km tjock atmosfär som består av ca 90 % väte och ca 10 % helium med spår av andra gaser, däribland syre. Metalliskt väte kan bara existera om trycket är över 4 miljarder bar. En bar är ungefär det samma som det normala trycket vid havsytan här på jorden.

Aphelium: 816 520 0magnetosfär8104 AU

http://astronomi.ifokus.se/articles/4ebf9ed1d4ebea150600a91e-jupiter

Jupiter

Jupiter eli kaasujättiläinen on linnunradan suurin planeetta.  Planeetta koostuu myrskyistä, kokoajan liikkuvista ilmavirroista ja pyörteistä. Maapallo mahtuu noin 10 000 kertaa jupiteriin.  Jupiterissa olevat eriväriset raidat ovat sen kaasukehän erillaisten  kaasujen muodostamia pilviä, joiden seassa näkyy planeetan tunnusomainen punainen laikku. Laikku on valtava pyörremyrsky, joka on riehunut vähintään 300 sadan vuoden ajan jupiterillä, tämän valtavan myrskyn kaasut liikkuvat yli sadan metrin sekuntivauhtia. Oletetaan, että pilkun väri johtuu fosforista, sen sävyt, ulkomuoto ja koko vaihtelevat. Suurimmillaan se on noin kolme maapalloa vieretysten ja pienimmillään se on yhden maapallon levyinen.

T:Ben ja Andreas

lähteet: http://natgeo.fi/tiede/avaruus/jupiter-mika-on-jupiterin-punainen-pilkku ja Benjaminin muisti/aivot